Lågutbildade föräldrar vars barn går på kommunala skolor har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än skolor där elevernas föräldrar är högutbildade, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
”Ett sätt att locka behöriga lärare till skolor med extra stora behov kan vara att ge dem som arbetar där mycket högre lön”, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Färre behöriga lärare för elever med lågutbildade föräldrar
Skolverkets statistik för bland annat Göteborg visar hur andelen behöriga lärare skiljer mellan olika skolor i samma kommun, där samma politiker är ytterst ansvariga.
På Kärralundsskolan i Örgryte t.ex var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund 2,7 på en 3-gradig skala år 2021. Andelen behöriga lärare där var 99,7 procent. Medan Nytorpsskolan i Angered visade helt andra siffror, där föräldrarnas utbildningsbakgrund låg lägre på 1,6 och andelen legitimerade lärare bara var 47 procent.
En jämförelse från Skolvärlden som tittade på lärarbehörigheten i 50 kommunala grundskolor visar att detta är ett återkommande mönster i många av Sveriges kommuner. Jämförelsen gjordes mellan föräldrar med endast grundskolebehörighet eller lägre, och föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Ett tufft uppdrag
Ett annat exempel är Äppelviksskolan i Bromma där föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund låg på 2,8 på samma 3-gradiga skala. På den skolan var andelen legitimerade lärare 87,7 procent. Motsvarande siffror i en annan Stockholmsförort var 1,9 respektive 61 procent, vilket är en minskning på 30 procent.
”Det är inget problem att vi har hög behörighet på vissa skolor. Problemet är att vi har få behöriga på en del andra. Det är ofta skolor där det är lite mer utmaningar. Man ska inte sticka under stolen med att det är ett tuffare uppdrag att arbeta på en skola i ett socialt utsatt område med barn som inte har det lika väl förspänt hemifrån”, säger Göteborgs skolkommunalråd Axel Darvik (L).
Sämre kontinuitet
Enligt skollagen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolans uppdrag är att ta hänsyn till alla elevers olika behov samt sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen, som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå.
Tyvärr talar verkligheten ett annat språk.
I en bilaga till den senaste statliga långtidsutredningen konstaterar forskarna docent Anna Sjögren, docent Helena Holmlund och professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visserligen att skolor med svaga elevförutsättningar har högre lärartäthet jämfört med skolor med starkare elever.
Men de skriver också att ”kommunala skolor med svaga elevförutsättningar samtidigt har lärare med lägre kompetens än kommunala skolor med starka elevförutsättningar” och att omsättningen av lärare är högre på skolor med svaga elevförutsättningar. Det sista gäller både behöriga och obehöriga lärare.
”Det blir sämre kontinuitet på dessa skolor, vilket är negativt. Forskning visar också att lärares erfarenhet har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Elever som går på skolor med bättre förutsättningar har ofta lärare med längre erfarenhet”
Säger, Helena Holmlund
I ett likvärdigt och kompensatoriskt skolsystem eftersträvas så små skillnader som möjligt mellan skolor. Återigen ser verkligheten annorlunda ut. ”Vi har i stället en antikompensatorisk fördelning av lärarkompetensen. De elever som skulle behöva den högre kompetensen får den ofta inte. Den tenderar i stället att ges till de elever som har goda förutsättningar hemifrån och som inte har samma behov”, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Problemet kring likvärdig utbildning för alla förblir en socioekonomisk utmaning, och om lösningen är högre löner eller ej återstår att se.
