I takt med teknologins framfart har möjligheterna kring arbete och studier på distans ökat. Men finns det en baksida till distanseringen? Och vad är konsekvenserna av det minskade mänskliga kontakten? Här delar jag några av mina funderingar.
Distansutbildning som ökar distansering
Nyligen var grundaren och ägaren till Facebook, Mark Zuckerberg, gäst på The Joe Rogan podcast. De pratade om Zuckerbergs framtidsplaner som innehåller allt från hologram till glasögon med sms-funktion. I mångt och mycket strävar Meta efter en mer teknologis framtid med minskade mänskliga möten. Istället för att träffas IRL kan man enligt Mark, till exempel, logga in till ett möte från varsitt håll, i t.ex Rom. Möjligheterna är oändliga och enligt Mark är exempelvis hologram ett perfekt sätt att minska gapet mellan de som har råd att resa, till de med sämre förutsättningar.
Ökad distansering kan leda till avsaknad av empati
Det samhälle vi ser idag är i min mening ett samhälle i fritt fall. Skjutningar, gängkriminalitet, sämre skolresultat och längre vårdköer. Många av vår tids negativa samhällsutvecklingar kan till viss del beskyllas sittande regering, men jag undrar om inte teknologins övertagande har ett finger med i spelet.
För några år sedan läste jag en studie om att avsaknad av ögonkontakt leder till ökad empatilöshet. Det förklarar också varför du är mycket fulare i mun på nätet, än vad du hade varit i verkliga livet. När du slipper möta någons blick släpps många hämningar, det är inte konstigare än så. Idag kommunicerar vi mer och mer sans ögonkontakt och klimatet blir allt mer rått. Och om Zuckerberg får bestämma ska ögonkontakten och det mänskliga mötet minskas ytterligare. En frågeställning som åtminstone väcks i mig är ”kommer det göra samhället mer eller mindre empatiskt?”. Jag tror knappast att gängkriminaliteten, självcensuren och den psykiska ohälsan gynnas av mindre empati, men det verkar inte heller som att folket kommer bli tillfrågade.
Fler och fler utbildningar utökar sina distansdelar och helst verkar det som att vi ska hålla de mänskliga träffarna till ett absolut minimum. Människan och hennes grundläggande behov att mötas och socialisera åsidosätts och vi vet ännu inte riktigt vad konsekvenserna av det är. Rädslan för smittorisk lever kvar i många efter pandemin och tillhörande skrämselpropaganda, varpå många föredrar digitala träffar. Vilket i sin tur enbart försämrar immunförsvaret och förvärrar eventuell smittspridning.
Fler distraktioner
Zuckerberg pratar längtansfullt om alla de nya, spännande gadgetsen i pipelinen. Bland annat har Meta genom ett samarbete med RayBan tagit fram ett par glasögon där du får notiser rätt på glaset. I framtiden vill Mark se att man med tankekraft kan besvara dessa notiser. Enligt Zuckerberg ska detta minska distraktionen av att ta upp sin mobil för att besvara notiser.
Rogan frågar om det inte finns en risk att människan blir än mer distraherad med såna här typer av gadgets, än vad hon redan är. Att det redan är svårt att ha ett samtal med någon oavbrutet. Men detta är ingenting som Mark ser som ett problem, utan glasögonen kommer givetvis implementeras med en ”stör ej”-funktion om man absolut inte vill bli störd.
I en tid då vi sällan lever varken i nuet eller i det verkliga livet hade jag gärna sett att en av världens rikaste människor använde sina tillgångar till att minska avståndet mellan oss, snarare än öka det. Mark anser att hans gadgets gör just detta, och där skiljer sig våra åsikter respektfullt åt.