Det krävs en nationell strategi för kompetensutveckling

Just därför bör regeringen ta fram en sammanhållen nationell strategi för kompetensutvecklingen, skriver två företrädare för IHM Business School i en debattartikel. 

Linda Thyrén som är kommunikationschef på IHM Business School, och Mats Engström som är kompetensutvecklingsexpert på samma företag konstaterar att den nyligen presenterade reformen av lagen om anställningsskydd (LAS) och de nya omställningssystem som följer den är ett steg i rätt riktning, men att det inte räcker.

Kontinuerlig kompetensutveckling nödvändig

Artikelförfattarna slår fast att kompetensutveckling är något vi måste hålla på med hela livet. Det räcker således inte med en utbildning i ungdomen längre. När alla medarbetare får möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling kan de på ett bättre sätt bidra än mer till sin arbetsgivares verksamhet. Men inte bara till det enskilda företaget. Med ständigt pågående utveckling av sin kompetens blir den enskilda människan också till mer nytta för hela samhället samtidigt som de själva får roligare på jobbet. 

Fyra förslag

IHM Business School presenterar fyra förslag som enligt dem borde ingå i den nationella handlingsplanen de vill se förverkligad:

1. Inventeringsstöd för mindre företag. 

Mindre företag som vill undersöka sitt företags befintliga kompetens och eventuella behov av strategisk kompetensutveckling bör få ekonomiskt stöd för att kunna genomföra detta.

2. Full avdragsrätt för kompetensutveckling. 

Dagens krångliga avdragsrätt för kompetensutveckling bör ersättas med ett brett, allmänt avdrag som omfattar alla de investeringar so företag gör när de kompetensutvecklar sin personal.

3. Individuell avdragsrätt.

Det är dyrt att investera i sin egen kompetensutveckling. Just därför anser IHM Business School att ett RUT-avdrag bör införas för privatpersoner som vill höja sin kompetens med hjälp av någon form av utbildning. 

4. Svensk modell för bedömning och redovisning av mikromeriter. 

Att redovisa den kompetens man fått från utbildning som är kortare än traditionell examensnivå är komplicerat idag. Därför bör regeringen ta initiativ till att utveckla en modell för validering av så kallade mikromeriter (kortare än examensnivå). 

Gör det enklare att kompetensutveckla sig

Med tanke på att vi förmodligen kommer att arbeta längre i framtiden, men kanske inte med samma sak som vi en gång utbildat oss till finns det all anledning att göra det enklare för medarbetare, personal och privatpersoner att kompetensutveckla sig. En nationell strategi för detta kommer med all sannolikhet kunna stärka medarbetarnas ställning på en ständigt föränderlig arbetsmarknad. Dessutom kommer företag som får möjlighet att hjälpa sina medarbetare till kompetensutveckling öka sin attraktionskraft hos framtida anställda. 

Digitalisering, klimatförändringar, omvärlden… Det finns många hot på framtidshimlen. Men också många möjligheter. Det gäller förmodligen bara att ta tillvara på dem. Och där har politikerna en chans att hjälpa till.

“Kommer ni att verka för att nästa regering tar fram en nationell strategi för kompetensutveckling i arbetslivet?” är den konkreta fråga som företrädrna för IHM Business School i sin artikel.

Förslagen:

• Inventeringsstöd för mindre företag. 

• Full avdragsrätt för kompetensutveckling. 

• Individuell avdragsrätt. 

• Svensk modell för bedömning och redovisning av mikromeriter.

“Kompetensutveckling är något vi måste hålla på med hela livet.”