Tjejerna går förbi – så kan killarna klara sig i konkurrensen

Vi skulle kunna förledas att tro att vi nu får en generation rappa, ambitiösa och duktiga tjejer och ett gäng slappa incel-losers till killar. Men det är nog att generalisera för mycket. Emellertid kan vi konstatera att tjejerna fattat att “it’s a mans world” och att det krävs arbete och jävlar anamma för att ta sig fram. 

För killarna har det kanske blivit svårare. Mansrollen är inte längre vad den varit och det funkar inte att knalla omkring och leka macho numera. Frågan är dock hur killarna ska vara? Det är inte längre lika självklart. Där tjejerna ser möjligheter ser killarna bara osäkerhet. 

Den 14 april 2010, för tolv år sedan, konstaterade Sacos dåvarande ordförande, Anna Ekström, att killarnas “antipluggkultur” måste brytas: “Jag tycker att det är ett misslyckande för den svenska skolan att pojkar år ut och år in lämnar skolan med sämre betyg än flickor, och jag tycker det är ett misslyckande att flickor upplever stress och ohälsa i större utsträckning. Det är viktigt att pojkar och flickor lär sig att anstränga sig för att nå resultat, men det är också viktigt att flickor och pojkar lär sig att glädjas åt bra prestationer och känna att de duger”, skrev hon då.

Handlar det om vilka förväntningar vi har på våra barn? Förväntar vi oss att flickor ska vara duktiga medan grabbarna får vara lite “go with the flow”? I så fall gör vi barnen en stor orätt. Det har förmodligen blivit hög tid att utmana våra invanda föreställningar. 

År 2017 hade 41 procent av kvinnorna eftergymnasial utbildning. Siffran för män låg på 30 procent. Tänk på det. Killarna halkar efter. Och numera, när det inte längre är en självklarhet att det är mannens som ska stå för familjens försörjning, vad händer med de män som ser sig förbisprungna av starka, duktiga och ambitiösa kvinnor? Inte alla hamnar naturligtvis i ett incel-skap, men man bör också fråga sig hur vårt samhälle kommer att se ut i framtiden om denna trend fortsätter.

Emma Leijinses bok “Fördel kvinna – Den tysta utbildningsrevolutionen” (Natur & Kultur, 2017) konstaterar att unga kvinnor mer och mer tar över inom mansdominerade yrken. Det var för fem år sedan och trenden har inte vänt. Risken blir överhängande att lågutbildade män som får svårt att få jobb och en stabil inkomst riskerar att odla en incel-inställning som i förlängningen kan utgöra ett hot mot hela samhället. 

Som parentes kan nämnas att Emma Leijinse också upptäckte något annat: ”Jag blev väldigt förvånad över hur mycket utbildningsnivån för mannen hänger ihop med huruvida han lever ihop med sina barn eller inte. Bland män som är LO-anslutna är det ungefär 50 procent av männen som lever med sina barn. Bland dem som har en akademisk utbildning är det 75 procent”. 

Hur ska problemet med killarnas eftersläpning lösas? 

– Det är ett demokratiskt problem att det finns en grupp som klarar sig så mycket sämre i skolan och det leder också till en rad sociala problem. Det är alltså väldigt centralt att få till en förändring, men för att vi ska lyckas måste vi förstå varför pojkar agerar som de gör, säger Fredrik Zimmerman som är doktor i barn- och ungdomsvetenskap och på lärarutbildningen vid Högskolan Borås.

Han har skrivit boken ”Pojkar i skolan – Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” (2019). Ett tips från Zimmerman är högre vuxennärvaro i skolan som kan bidra till att skapa en stark pluggkultur.

Vi vet att killar gillar att retas. Den som blir retad för “pluggis” kan välja att sluta plugga. Det är ohållbart. Istället menar Zimmerman att vi vuxna bör hjälpa till att föra en mer kritisk diskussion om hur pojkar ska bemöta varandra. Genom att diskutera studieteknik och successivt öva upp den, kan killarna också upptäcka att man kan bli bra genom att gå i skolan – inte att man måste vara bra från början. 

Skolan och dess struktur har ett stort ansvar. Här krävs engagemang från skolledningen.

Att omorganisera skolans arbetssätt är en resursfråga men främst en organisatorisk fråga, något rektor har möjlighet att göra, menar Mia Heikkilä, biträdande professor i pedagogik och forskningsledare vid Åbo Akademi som skrivit boken Skolutveckling och jämställdhet (Natur & Kultur, 2019). Hon konstaterar också att det går att göra en förändring. 

Mer läsning i ämnet hittar du här.

Så kan killars eftersläpning motverkas

• Fler vuxna i skolan.
• Fler diskussioner om bemötande och studieteknik.
• Organisera skolans arbetssätt för att motverka “antipluggkultur”.

“Det är ett misslyckande för den svenska skolan att pojkar år ut och år in lämnar skolan med sämre betyg än flickor, och jag tycker det är ett misslyckande att flickor upplever stress och ohälsa i större utsträckning.”

Anna Ekström fd ordförande Saco