Skolans nuvarande betygssystem är både hyllat och kritiserat, och har förändrats många gånger de senaste 200 åren. Nu har det återigen gjorts om. Var innebär förändringen för eleverna och hur har betygssystemet sett ut bakåt i tiden?
Betygssystem genom tiderna
Utformningen av betygsskalor och i vilka årskurser de har börjat gälla har ändrats drastiskt genom åren. Vad som har fungerat bäst är svårt att avgöra, men en kritiserad metod är det så kallade “relativa betygssystemet” som utgick ifrån en normalfördelningskurva. Genom åren har den svenska skolan testat många olika varianter efter att det slopades, här följer en sammanställning över betygsreformerna sedan början av 1800-talet fram till idag.
Från kunskap till mål
1820: Fyrgradig betygsskala baserad på bokstäverna A till D införs, där betygen sätts i förhållande till hur väl eleven klarat kursplanen.
1897: Sjugradig skala av bokstavsbetyg införs. Systemet ämnade vara kunskapsrelaterat, till skillnad från de efterföljande relativa betygen och dagens målrelaterade betyg.
Eleverna på den här tiden fick dessutom betyg i uppförande och ordning enligt en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D, där A var det högsta betyget.
Uppförande
| A | Mycket gott |
| B | Gott |
| C | Mindre gott |
| D | Klandervärt |
Ordning
| A | Mycket god |
| B | God |
| C | Mindre God |
Det relativa betygssystemet
Den 1 juli 1962 började det relativa, eller det grupprelaterade, betygssystemet i och med införandet av läroplanen för grundskolan Lgr 62. Det relativa betygssystemet byggde på den matematiska teorin om normalfördelning och hade som främsta syfte att på ett systematiskt och tillförlitligt sätt rangordna eleverna sinsemellan för att därigenom garantera ett rättvist urval till studier vid gymnasium eller vid universitet och högskola. Betyg skulle fördelas enligt en femgradig skala där det framgår hur många procent av alla elever som skulle ha ett visst betyg.
Skalan såg ut enligt följande:
| Betyg | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| Procent | 7 | 24 | 38 | 24 | 7 |
Den vanligaste missuppfattningen med de relativa betygen var att ovanstående poängfördelning skulle gälla i varje klass eller undervisningsgrupp. Det kunde också förekomma påståenden som “femmorna är slut”, vilket bottnar i en missuppfattning om hur centralproven skulle hanteras lokalt.
1980: Siffersystemet 1–5 utan normalfördelning införs. Betyg ges från årskurs åtta.
1994: Bokstavssystemet införs. Betyg ges från årskurs åtta.
2007: Bokstavs- eller siffersystem med sju grader föreslås av regeringen. Betyg ska, enligt förslaget, ges från årskurs sex.
2011 till nutid: I samband med införandet av den nya läroplanen Lgr 11 infördes en ny betygsskala, en sexgradig skala från A till F. Enligt förslaget 2007 börjar betyget ges från årskurs 6.
Nytt betygssystem träder i kraft 2025
Riksdagen beslutade i februari 2022 om flera ändringar av betygssättningen inom skolan. På gymnasienivå kommer ämnesbetyg införas, snarare än kursbetyg och varje ämne kommer vara indelat i nivåer. Om en elev tilldelas ett högre betyg på en senare nivå ersätts det tidigare betyget i ämnet.
Från grundskolan till gymnasiet införs en ny princip. Enligt den ska betygen vara en sammantagen bedöma ing av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Den nya principen började gälla 1 juli 2022, och ämnesbetygen börjar gälla på utbildningar som börjar efter den 30 juni 2025.
Utbildningsminister Anna Ekström motiverar beslutet med att det ska öka elevernas motivation och minska stressen. “Dagens betygsystem fokuserar på elevernas misslyckanden. En svag prestation i en del av ett ämne kan inte vägas upp av en bättre prestation i andra delar, och ett tidigt misslyckande i gymnasieskolan riskerar att följa med hela livet. Det leder till att elever tappar sugen och slutar kämpa, att elever blir stressade i onödan och det leder till orättvisa betyg”, sade utbildningsminister Anna Ekström (S) till Skolvärlden.
